Sviter efter våldet

Det är allmänt känt att våldet ökar i vårt land. Vad vi alla kanske inte tänker på är att det finns många olika sorters våld.  Psykiskt, fysiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och hedersvåld är de sorter vi kan möta dagligen på landets alla kvinnojourer.

Våld mot djur och läktarvåld är andra sorter som kan leda till våld i nära relationer.

Jag har en hund. Runt påsktid för 13 år sen möttes våra vägar. Svart, liten och öron som var framåtvikta fick hon mig att ta henne till mig. Några år senare kom det en man in i mitt liv, en man som sa allt vad jag ville höra och som jag trodde var mannen i mitt liv. Från dag ett sa han att jag hade ju inte uppfostrat min hund och det skulle han nu ändra på. Att det skulle ske med slag, det glömde han säga. Min väninna sa tidigt den som slår på djur slår också på människor. Min kloka väninna som jag alltid brukar lyssna på men inte denna gång. Slag mot hundens huvud och rygg blev mer regel än undantag. Livet förändrades för oss alla i familjen under det att våldet eskalerade.

Efter några hårda år blev jag av med mannen och familjen kunde hitta tillbaka till varandra. Hunden finns fortfarande bland oss men det är många hon inte litar på. Folkmängder gör henne nervös och hon är alltid på sin vakt.  Sviter efter vad jag som hennes matte oförstående utsatte henne för, något vi båda för alltid får lida för.

I mitt ideella arbete på en kvinnojour möter jag ibland kvinnor och barn vars förövare använder djuren för att kunna utöva hot.

-Kommer mamma inte tillbaka senast i morgon så vet jag inte vad som händer med hunden, jag vet ju inte hur mycket mat han ska ha. Budskap som männen mycket väl kan skicka genom barnen.

I veckan hörde jag från en veterinär om en pojke som upprepade gånger figurerade kring misshandlade djur. Några år senare dömdes han för mord på två flickor.